Brasiliens solenergimarknad (2025)

1. Marknadsstruktur och nuvarande kapacitet

Total installerad kapacitet: Brasilien nådde 55 GW solenergikapacitet i mars 2025, med distribuerad produktion (DG) som dominerade på 37,6 GW (68 %) och projekt i allmännyttiga skala bidrog med 17,6 GW (32 %). Solenergi representerar nu 22,2 % av Brasiliens totala elmix, rankad som den näst största källan efter vattenkraft.

Regionala ledare: Minas Gerais leder med >900 000 GD-installationer, följt av São Paulo (756 000) och Rio Grande do Sul (468 000). Mellanvästern har den högsta hushållspenetrationen (8,5 %), medan nordöst släpar efter (4,4 %).

Avbildad:Rutnätsbegränsningar:

2. Tillväxtbana och prognoser

Prognoser 2025: Förväntas lägga till 13,2–19,2 GW ny kapacitet, en ökning med 25 % på årsbasis från 2024. Investeringarna kan uppgå till 394 miljarder R$ (~69 miljarder USD), vilket potentiellt skapar 396 500 jobb.

Långsiktiga framtidsutsikter: År 2029 kan den kumulativa kapaciteten nå 90–107,6 GW, driven av GD (54,2–63,9 GW) och projekt i nyttoskala (3,7–5,3 GW årligen).

Senaste nedgången: I början av 2025 minskade den nya generaldirektoratets kapacitet med 24 % (endast +1,2 MWp tillagd), tillskrivet tullhöjningar och flaskhalsar i nätet.

Avbildad:dubbel Pile Solar Markmontering

3. Ekonomiska drivkrafter

Höga elkostnader: Stigande nättariffer gör solenergi ekonomiskt lönsam, med bostadssystem som återbetalas på <3 år.

Investeringsupprop: Trots inflation utökades solfinansieringen; plattformar som *Solfácil* rapporterade en andel på 83 % av bostäder i finansierade projekt.

Jobbskapande: Sektorn har genererat 1,6 miljoner jobb sedan 2012, med enbart 2025 som beräknas lägga till 396 500 tjänster.

Avbildad:Carportsystem i solar aluminium

4. Nyckelutmaningar

Rutnätsbegränsningar:

Distribuerade projekt: 30 % möter "tekniska avslag" på grund av problem med omvända strömflöden, vilket orsakar sammankopplingsförseningar.

Utility-scale: Transmissionsflaskhalsar framtvingade avbokningar (t.ex. Cubicos 903,7 MW-projekt i Ceará).

Tariff- och policychocker:

Importskatter på komponenter ökade från 9,6 % till 25 % 2024, vilket höjde bostadssystemets kostnader med 13 % och förlängde återbetalningsperioderna.

Policyförseningar (t.ex. REBE-räkningen stannade i 500+ dagar) och skatter på statlig nivå (t.ex. São Paulos "solskatt") ökar osäkerheten.

Bilden: Solar Aluminium Carport System

5. Policy och regelverk

Federala initiativ:

Regionala skillnader i nätinfrastruktur kan öka klyftorna i adoptionen.

Fortsatt höga importtullar kan dämpa efterfrågan, särskilt för kommersiella projekt.

Statliga åtgärder: São Paulo förlängde ICMS-skattebefrielsen för GD till 2026.

Pågående reformer: REBE-propositionen syftar till att subventionera låginkomsthushåll och standardisera nättillträde men är fortfarande försenat.

6. Teknologiska och marknadsinnovationer

Lagringsintegration: Hybridsystem växte till 4 % av 2024 års försäljning för att lindra instabilitet i nätet. Företag som *Powersafe* och *SolaX Power* expanderar batterilösningar.

Climate-Adaptive Tech: Invertertillverkare (t.ex. *Ginlong*) fokuserar på motståndskraft vid hög temperatur (50°C drift) och IP65-klassade komponenter för fukt.

Smart Grid-piloter: "Reverse power control systems" testas för att förbättra GD-nätintegreringen.

7. Framtidsutsikter

Möjligheter:

Lagringsexpansion: Nya Aneel-regler (2025–2026) kommer att förenklas

Landsbygdens elektrifiering: Program som *Minha Casa Minha Vida* riktar in sig på 2 GW hushållsinstallationer med låg inkomst.

Hot:

Fortsatt höga importtullar kan dämpa efterfrågan, särskilt för kommersiella projekt.

Regionala skillnader i nätinfrastruktur kan öka klyftorna i adoptionen.

Slutsats

Brasiliens solenergimarknad befinner sig i en brytpunkt: 55 GW installerad kapacitet visar robust tillväxt, men begränsningar i infrastrukturen och policyförseningar hotar momentum. Framgång beror på:

Nätmodernisering för att möjliggöra storskaliga projekt;

Accelererat REBE-räkningsgodkännande för att säkerställa rättvis tillgång;

Lokaliserad tillverkning för att kompensera importberoende.

Med samordnade ansträngningar kan Brasilien uppnå sitt 2030-mål om 50 % förnybar energi och befästa sin status som Latinamerikas solledare.